Scandinavian Enviro Systems har utvecklat en patenterad teknik för att återvinna kimrök, olja, stål och gas från uttjänta däck. Bolaget har under 2013 och 2014 produktionssatt en fullskalig anläggning i Åsensbruk och fokuserar nu på försäljning av kompletta anläggningar där man bland annat mött stort intresse i Kina. Erik Penser Bankaktiebolag har intervjuat VD.
Ni har nyligen noterats på NASDAQ OMX First North, kan du berätta mer om bakgrunden till detta?
Vi anser att vi har kommit till ett stadium där vi kan attrahera och det är lämpligt med ett större spridande av ägargruppen och därigenom få en större tillgång på kapital. Vidare är det också ett bra sätt att öka kännedomen om företaget och vår teknologi. Dessa saker gjorde att vi tog steget in på börsen och blev ett noterat bolag.
Er affärsidé bygger på en ny teknik för återvinning av uttjänta däck. Vad är det som skiljer er metod från tidigare metoder?
Vår process bygger på två patent. Utöver detta har vi en ny patentansökan inlämnad och ytterligare en ny på gång. Grunden i vår process är s.k. pyrolysering som kan beskrivas som uppvärmning av ett material i en syrefattig miljö, vilket gör att materialet inte förbränns i samband med upphettningen. I vår process bearbetas däcket med uppvärmd gas. I samband med pyrolyseringen fördelas däcket ner i olja, kol, stål och gas, där vi återanvänder gasen i processen och bearbetar kolet vidare till s.k. kimrök. Det unika i vår process och patenten är sättet att kunna kontrollera gasflödet och temperaturen i reaktorerna. Detta ger högre kvalitet på slutprodukterna. Återanvändningen av gasen ger också en mycket kostnadseffektiv process. Utöver det har vi exklusiv tillgång till en unik kvarn som ger oss en hög kimrökskvalitet vad avser partikelstorlek. Kimrök är en mycket avancerad och högkvalitativ produkt som huvudsakligen används inom gummiindustrin. Huvudsyftet med kimrök är att göra gummit svart, göra det motståndigt mot solljus och öka slitstyrkan.
Vilka bolag ser ni som era främsta konkurrenter hur skiljer ni er från dessa?
Vi ser oss som unika inom detta område. Pyrolysering är i och för sig ingen ny teknik och det finns bolag som försöker få fram processer som kan producera slutprodukter till acceptabel nivå för industrin. Än så länge känner vi inte till någon som har lyckats med det. Vad gäller marknaderna för våra slutprodukter möter vi såklart traditionella tillverkare av dem, men med ett mycket begränsat utbud av ”gröna” produkter. T.ex. finns det idag inte någon som erbjuder återvunnen kimrök som en kommersiellt gångbar produkt.
Ni för i dagsläget ett antal förhandlingar om anläggningsförsäljning runt om i värden. Vilka marknader ser ni störst potential i?
Använda däck är ett världsproblem. Detta gör att intresset finns överallt för teknik och processer som kan lösa problemet med använda däck. Vad som styr val av marknad är ett antal saker såsom partner, infrastruktur på däckåtervinning, komplexitet i landet, kimröksmarknaden, intresse hos investerare och industri, intresse hos myndigheter, regler runt producentansvar etc. Detta gör att vi jobbar framför allt i ett antal länder i Europa, Nordamerika och Kina. I Sydamerika har vi också intressanta samtal vad gäller hantering av däck för entreprenadmaskiner som används inom den stora gruvindustrin. Hanteringen av denna typ av däck är ett världsproblem på samma sätt som bildäck, men med färre intressenter inblandade om man räknar med slutkonsumenterna. Detta utgör därför en intressant nisch där vi bedömer att man kan uppnå förhållandevis snabba momentum i utvecklingsprocessen.
203 Använda däck är ett världsproblem. Detta gör att intresset finns överallt för teknik och processer som kan lösa problemet med använda däck.
Hur ser samarbetet ut vid, och efter en eventuell försäljning av anläggning? Planerar ni exempelvis att gå in som delägare i anläggningarna?
Vår affärsmodell är att sälja ”turn-key” anläggningar samt att ha en löpande inkomst via en royalty. Självklart skulle vi vilja bygga ut genom att äga anläggningarna själv, men kapitalkravet för en sådan utbyggnad är för stor för att vi skall klara av det inom rimlig tid. Detta gör att vi har valt beskriven affärsmodell. Skulle någon intressent vilja att vi skall vara med i en ägarandel så ställer vi oss inte negativa till en sådan lösning.
Ni har tecknat en avsiktsförklaring (LOI) med partner i Kina, kan du berätta mer om detta?
Vi har mött ett stort intresse för vår teknologi i Kina. Miljöproblemen är mycket stora och intresset för teknologier som hjälper till för att skapa en bättre miljö är intressanta för Kina. Vårt arbete har lett till ett LOI som beskriver inte bara viljan att investera i en anläggning utan också strukturen och inblandade parters roller. Efter LOI:t pågår ett arbete att förhandla fram avtal och en detaljerad struktur för en affär. Jag har bl.a. varit i Kina under sommaren för att förhandla avtalen.